Årets Reactaverksamhet 2026 – Reacta VÖD
Det som började 2017 med en Reactagrupp på Malmaskolan i Kolsva, Köpings kommun, är idag Reacta VÖD, distriktet för Västmanland, Örebro och Dalarna, med 25 Reactagrupper, ett eget Reactahus och en struktur där många bär arbetet tillsammans.
Det är just långsiktigheten, den lokala förankringen och förmågan att göra Reactamodellen till en självklar del av vardagen som juryn lyfter fram i sin motivering:
”Med ett långsiktigt engagemang och en tydlig satsning har ni framgångsrikt förankrat Reactamodellen i hela er verksamhet. I ert dagliga arbete omsätter ni Reactas hälsovärderingar till handling och ger medlemmar reella möjligheter till inflytande, delaktighet och utveckling. Ni har byggt en kultur där barn och ungas välbefinnande inte bara är ord, utan något som genomsyrar hela verksamheten i praktiken. Ni är inspirerande förebilder som visar hur ett målmedvetet och genuint arbete med Reactamodellen kan skapa verklig skillnad, varje dag.”
Johan Hallberg, rektor på Malmaskolan i Kolsva, är ordförande i distriktet och Reactacoach för två av deras Reactagrupper. I en intervju berättar han om hur Reacta VÖD har blivit en sådan succé.
Hur allt började
Reactaarbetet i Kolsva startade 2017 med en Reactagrupp på Malmaskolan, som tätt inpå blev två och sedan tre. En fritidsledare hade gått en kurs hos Reacta och kom tillbaka med insikten att Reacta arbetade med det som personalen redan gjorde, men erbjöd en modell för att göra det på ett strukturerat sätt. Hon föreslog att skolan skulle ansluta sig. Genom att bli en certifierad Reactaverksamhet skulle Reacta kunna stötta arbetet och dessutom skulle eleverna kunna ta del av friskvårdsbidraget som Reacta betalar ut till de anslutna Reactagrupperna.
”Vad kul”, svarade Johan. ”Då prövar vi med en grupp.”
Det som började med en Reactagrupp på Malmaskolan ledde vidare till en distriktsförening med 25 Reactagrupper runtom i distriktet.
Den fritidsledare som startade Reactagruppsarbetet i Kolsva är idag pensionär, men Reactamodellen har blivit en del av hur Malmaskolan, Kolsvas ungdomsgård och hela orten arbetar för barns och ungas hälsa.
Johan Hallberg beskriver att beslutat att starta Rectaverksamhet var enkelt och att all verksamhet sedan vuxit fram organiskt. ”Jag är rätt lättflörtad med sånt. Och sedan dess har det flutit på.”
Ökat engagemang när barn och unga bestämmer
Johan Hallberg, som har följt utvecklingen från start, menar att Reactagrupper leder till fler Reactagrupper. När tre–fyra grupper har skapats blir tillväxten självgenererande.
”När man har tre–fyra grupper börjar det rulla av sig självt. Medlemmarna blir nyfikna och börjar ställa frågor och komma med egna idéer. Så man måste vara förberedd på det, och när medlemmarna visar vad de har för tankar måste man vara beredd att hjälpa dem.”
Reacta VÖD håller utbildningar för att bli diplomerad Reactacoach lokalt och detta har, säger Johan, lett till en starkare förankring i närsamhället och färre trösklar när nya grupper ska starta.
Kommunhuset blev Reactahuset
Distriktets kärna är Reactahuset, det gamla kommunhuset i Kolsva som numera rymmer delar av verksamheten. Reactaarbetet bedrivs på tre platser: Reactahuset, Ungdomsgården
i Kolsva och på Malmaskolan.
Växelverkan i praktiken
En av grundprinciperna i Reacta är att lärande och hälsa hänger ihop. Johan Hallberg konstaterar att relationen mellan hälsa och lärande är välbeforskad.
”Om du lär dig och klarar saker mår du bättre, och när du mår bättre kan du lära dig bättre”, säger han.
För elever som upplevt att skolan är utmanande blir deras delaktighet i en Reactagrupp ofta vändpunkten. Den gör skolan till en plats där något händer som man vill vara med på.
”För många elever som inte klarar skolan bra är skolan något som är jobbigt, tråkigt och stressande. Men om skolan istället blir en plats som är kul, spännande och inspirerande, som det blir om man har en Reactagrupp att vara med i, då får man igång den här växelverkan mellan lärande och hälsa ganska lätt. Om det är en plats där man träffar sina kompisar för att göra hälsosamma saker, fysiskt, psykiskt eller socialt, då utvidgar man vad skolan är för eleven, och det brukar ge resultat.”
Rådet till tveksamma rektorer
Som distriktsordförande får Johan Hallberg ofta frågor från andra skolor och kommuner. Hur övertygar man en rektor som säger att tid och resurser inte räcker, och som istället har inställningen att fokus måste ligga på betygen och inte på hälsoarbete?
”Jag hade gett exempel på sambandet mellan lärande och hälsa, med elever som tidigare knappt gick till skolan och nu gör det, och vad det har gett för individuella resultat för dem.”
På horisonten
Under sommaren 2026 håller Reactahuset öppet i två veckor. I samordning med andra föreningar på orten och med Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet i Kolsva erbjuds barn och ungdomar olika platser att gå till under sommarlovet. Tillsammans håller de öppet i över sex veckor. Behovet är konkret. Ungefär hälften av barnen på orten reser oftast inte bort på sommaren, enligt Johan Hallberg. För dem blir Reactahuset en plats att vara på och en trygg punkt att ha under sommarlovet.
För tillfället når distriktet runt 250 ungdomar. Utrymmet för fler finns, både i Reactahuset och i resten av distriktet.
”Det viktigaste är inte lokaler och liknande. Det viktigaste är antalet ungdomar vi hjälper.”
På frågan om vad han vill ha sagt svarar han kort:
”Det är ett kul sätt att arbeta elevnära.”
Stort grattis till hela Reacta VÖD, till ordförande Johan Hallberg och vice ordförande Mac Stridh.
Vill du veta mer om hur ni kan arbeta med Reactamodellen i er kommun eller verksamhet?
Varmt välkommen att boka en inspirationsträff med oss, så berättar vi mer.