Närvaron ökar. Tryggheten stärks. Så ser Reactamodellen till att elevhälsoarbetet faktiskt ger mätbara resultat.
Det finns en fråga som dyker upp i nästan varje samtal med rektorer, elevhälsoteam och verksamhetschefer: Hur skapar vi långsiktiga effekter genom vårt elevhälsoarbete?
Reactas siffror från 2025 ger en del av svaret.
Under 2025 genomfördes 2 686 hälsofrämjande aktiviteter i Reactagrupper runt om i Sverige. Totalt registrerades 29 994 deltagartillfällen, vilket är ett rekord för Reacta. Det är inte en slump. Det är ett mönster som håller och som fortsätter att växa för varje år.
Vad förklarar det?
Reactamodellen bygger på en grundläggande insikt som är lätt att missa i det dagliga arbetet med barn och unga: när de själva får planera, bestämma och genomföra sina aktiviteter och inte för att en vuxen har sagt åt dem, utan för att de faktiskt vill, så händer något. Engagemanget kommer inifrån dem själva.
Reactagrupper är ideella föreningar där barn och unga demokratiskt driver sitt eget hälsofrämjande arbete. En utbildad Reactacoach coachar gruppen med stöd av motiverande samtal och föreningsteknik. Vuxna möjliggör. Barnen och de unga äger.
Det är den distinktionen som syns i vår effektdata.
Tryggheten ökar bland barnen
I 78 procent av kvartalsberättelserna under 2025 framgick det att tryggheten hade ökat bland Reactagruppernas medlemmar. Det är en trend som fortsätter att öka för varje år.
För ett elevhälsoteam som dagligen hanterar konsekvenserna av otrygghet, som exempelvis konflikter, utanförskap och frånvaro, är det en siffra värd att stanna vid. Reactagrupper kan vara klass-, grupp- och årskursöverskridande. De skapar relationer som inte uppstår av sig själva i en vanlig skoldag.
Psykisk hälsa och närvaro hänger ihop och Reacta mäter båda
Tre av fyra aktiviteter under 2025 ledde till en direkt ökning av det självuppskattade psykiska välbefinnandet. Resten bibehöll en redan god nivå. Ingen enskild aktivitet visade på negativa effekter.
Det är en konsekvent bild och det säger något om Reactamodellens effekt på hälsofrämjande arbete.
Men den effekt som kanske väcker störst intresse hos är en annan: närvaron. Sedan 2020 har Reacta mätt hur Reactagrupper påverkar närvaron i skolan. Det som personalen märkte tidigt är att elever kom till skolan de dagar Reactagruppen hade aktivitet. Hälsa och lärande går hand i hand. Mår eleverna bättre, lär de sig mer. Lär de sig mer, mår de bättre.
Reactamodellen verkar i det sambandet.
Reactamodellen sparar tid
En annan fråga vi ofta får är: Kan vi se konkreta resultat utan att det kräver oproportionerliga resurser?
Svaret är att Reactamodellen integreras i befintliga verksamheter. Ni utbildar en Reactacoach, vilket ofta är en pedagog, en fritidsledare, en elevhälsoperson och därifrån kan modellen börja rulla. Det kräver inte ett nytt projekt. Den ger struktur samt ökar engagemang och de vuxnas tillit till att barn och unga klarar mer än vi tror.
Sammanhållningen i Reactagrupper ökade i 85 procent av alla aktiviteter under 2025. Det är inte en bieffekt. Det är kärnan.
Vill du se hur det ser ut i praktiken?
Boka en kostnadsfri inspirationsträff med oss. Ingen säljpitch, inget åtagande. Bara ett samtal om hur Reactamodellen kan fungera i just er verksamhet.