"Psykisk ohälsa hos barn ökar risken för långvariga negativa konsekvenser som skolfrånvaro, missbruk och socialt utanförskap. Därför är tidiga förebyggande insatser viktiga, som att säkerställa att alla barn och ungdomar har möjlighet att få i genomsnitt 60 minuters fysisk aktivitet per dag" (Generation Pep, 2022, s.6).
Nu har Generation Pep publicerat årets Pep-rapport. Temat för rapporten 2022 är barns och ungas psykiska hälsa och rapporten baseras på undersökningar som kartlägger hälsovanor hos barn och unga mellan 4-17 år i hela Sverige, vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det framgår att flickor i högre utsträckning än pojkar uppger symptom på ångest och depression men att upplevelsen av depression och ångest är något som ökar med åldern hos båda könen.
Resultatet av undersökningarna visar att det finns ett tydligt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och ungas psykiska hälsa. De barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre symptom av ångest och depression. I rapporten framgår att det endast är två av tio barn och unga som uppnår Folkhälsomyndighetens rekommendation på 60 minuters fysisk aktivitet dagligen, varav minst tre fysiska aktiviteter i veckan ska vara muskel- och skelettstärkande. Bland tonårsflickor är det hela 91% som inte kommer upp i den dagliga rekommendationen.
För lite fysisk aktivitet i skolan
En slutsats som dras är att skolan erbjuder barn och unga för lite fysisk aktivitet. I rapporten hänvisas det till Skolverket som lyfter att "det hälsofrämjande arbetet måste kopplas tydligare till undervisningen och att kunskap och förståelsen för hur lärande och hälsa påverkar varandra behöver öka. Skolverkets sammanställning av flera studier visar att schemalagd tid för hälsofrämjande arbete stärker skolors förutsättningar att arbeta mer aktivt hälsofrämjande, och därmed förbättra elevers möjlighet och motivation tillhälsosamma levnadsvanor" (Generation Pep, 2022, s.14-15).
Det hänvisas i rapporten även till Regeringens kommitté för främjandet av ökad fysisk aktivitet (S:2020:6) som föreslår ett förtydligande i skolans olika läroplaner med formuleringen "Eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen” (Generation Pep, 2022, s.15). Detta med anledning av att skolan är den plats som når i stort sett alla barn och unga och på så sätt skulle elevers rätt till jämlik hälsa kunna stärkas.
Så ökar hälsoråd barns och ungas fysiska och psykiska hälsa
Vi på Reacta ser att alla hälsofrämjande aktiviteter som hälsoråden gör i skolan främjar och stärker barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Unga stärker sin empowerment, blir mer aktiva och får ett ökat välmående, vilket också främjar bättre förutsättningar för lärande. Läs om alla effekter av hälsofrämjande arbete här! Samtidigt finns det en mängd olika skrivelser i läroplanerna som direkt omsätts i praktik inom ramen för hälsoråd. Bland annat i de kapitel som handlar om "Kunskap och lärande", "Normer och värden" och "Elevers ansvar och inflytande".
Vill du veta mer om vad din verksamhet kan göra för att motverka uppkomsten av ohälsa hos barn och unga och samtidigt få hjälp med utmaningen att uppfylla det som står i läroplanerna? Ta då kontakt med oss så berättar vi mer!
info@reacta.se
08-940 410
